Godmorgon Världen!

Blev en natt med lite orolig sömn. För första gången på många år, har jag blivit solbränd, bokstavligen talat. Jag som aldrig blir röd utan brun med en gång. Nu har jag skinkor som är som röda lyktstolpar, hmm. Dåligt förberedd på denna värme hade jag ingen sololja hemma, har beställt, kommer säkert idag. Funkar ju lika bra med jordnötsolja, men det fanns ingen sån i butiken, så det blev vanlig matolja istället haha, den var inte optimal kan jag säga ;) Så solen strålar på min kropp gjorde att jag är bränd för första gången på många år. Nu vet jag att imorgon är jag brun, men inte idag ;) Amatör är vad jag är....

Gårdagen var lika underbar, härlig och rolig som i lördags, dessa vänner man har är bara så suveräna ;) Tack kära ni <3

Att ligga därute, höra vågornas brus, fast dom var minimala igår, helt enkelt bara vara sig själv, tankar som fladdrar omkring, flyktiga minnen, nya minnen, är som balsam för själen, och när jag ligger därute, ja då mår jag bra. Hoppas kunna åka imorgon en sväng till. Måste passa på, dåligt väder ska ju komma till helgen. För sen vet man ju inte när nästa härliga värme och sol kommer.

Det händer jag går över gränser, ibland för långt, ibland bara lite grann. Nu har jag gått över en gräns, igen. Jag har tillåtit mig att reagera, när jag skulle gett fan i det. Jag är spontan, jag är impulsiv, jag reagerar fort, jag reagerar starkt, det är sån jag är. Jag har inga problem med att visa mina känslor, fast jag önskar att jag ibland var en liten grå mus, en grå mus som liksom försvinner i mängden. Osynlig, ingen som lägger märke till mig, men jag är inte någon grå liten mus. Jag är jag, både på gott och ont. Jag är en person som tar plats, vare sig jag vill eller inte. En person som tar för sig. Men ibland vill jag vara den där lille grå musen som ingen lägger märke till. 

Jag vet jag kan vara jobbig ibland, men det är oftast känslor inblandade då. Känslor som finns där, känslor som ligger och ulmar men inte får något utlöp. Dom finns där, hela tiden. Dom trycker på, vill ut, känna igen. Dom känslorna är jobbiga. När jag vet att just dom känslorna måste kvävas. Dom kommer aldrig att få blomma ut i sin kraft, hur mycket jag än skulle velat. Dom känslorna måste tryckas tillbaka för att ge plats till andra känslor. Men just nu vill dom ut, men måste stanna kvar, någonstans inne i mig. Dom känslorna är helt enkelt bortkastad energi, dom suger musten ut av mig, jag blir låg och jag vill bara vara den där lilla grå musen som ingen lägger märke till.... Just nu...

Nu är det dags att fånga dagen, solen är redan på väg upp..

Så, Ha en fin dag

Den som söker, ska finna

Take Care

Kram LaMirage